”Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, även när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande med Kristus. Av nåd är ni frälsta! Han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus.”
Ef.2:4-6
”Om ni nu har uppstått med Kristus, sök då det som är där ovan, där Kristus sitter på Guds högra sida. Tänk på det som är där ovan, inte på det som är på jorden. Ni har ju dött, och ert liv är dolt med Kristus i Gud. När Kristus träder fram, han som är vårt liv, då ska också ni träda fram i härlighet tillsammans med honom.
Kol.3:1-4
Frälsning är förening: slutet på det självständiga egen-livet och början på ett liv i förening med min Frälsare, Jesus Kristus.
Jag är med andra ord inte längre en självständig individ, utan en förenad person.
Detta är ett så grundläggande och livsförvandlande skifte att det tar lång tid för oss att förstå det (få en tydlig uppenbarelse av det) och ännu mer att förverkliga det.
I Efesierbrevet förklarar Paulus att våra ”överträdelser” – att bryta mot Guds grundläggande livslag: beroende och underordnade i förhållande till vår Skapare – leder till ”död”: döden av vårt personliga liv, eftersom det är omöjligt för en sann person att existera oberoende av personlighetens källa, som är Sonen, den osynlige Gudens avbild.
Sedan visar han att frälsningen är en trefaldig förening med Kristus, genom vilken vår grundläggande andliga person återställs till att vara det vi är avsedda att vara: Guds avbild, han som är Ande.
Kolosserbrevet tre uppenbarar en annan aspekt av detta mäktiga verk av Gud: vi har dött ut ur det självständiga livet och uppväckts till en ny verklighet. Vi har förenats med den eviga gudomen och nu är Kristus själv ”vårt liv”.
Ju mer vi tillåter denna verklighet att forma och dominera våra liv, desto mer kommer Kristus att bli synliggjord i våra dagliga omständigheter: den fördolde Kristus kommer att ”träda fram i härlighet” och vi med honom.
Detta är frälsningens yttersta mål!