””När den Helige Ande kommer över er ska ni få kraft och bli mina vittnen.”
(Apg.1:8);
”Som Fadern har sänt mig, sänder jag er.” (Joh.20:21).
Ett Kristi vittne är i sin särskilda person en unik manifestation av Jesu Kristi person genom den Helige Andes kraft, ett vittnesbörd om Hans försoning: Hans död, uppståndelse och förhärligande och utövar därför Hans auktoritet för att utbreda Guds Rike i världen.
En sådan person utgör ett definitivt hot mot djävulens inflytande över världen och står därför i ständig konfrontation med mörkrets makter. Därför går det åt gudomlig Ande-kraft att kunna stå i den striden i ständig Ande-inspirerad bön (1/.).
Vi är Guds inkarnerade budskap precis som Kristus, Guds Ord. Gud för oss ständigt fram som fångar ”i Kristi segertåg och sprider överallt sin kunskaps vällukt genom oss, för vi är Kristi rökelse” (2/.)
(2/.), och vi avspeglar hans härlighet i egenskap av personer förvandlade till hans avbild, han som är ”den skönaste bland människors barn”, och vi har samma nåd utgjuten över våra läppar som honom (3/.).
Det gudomliga ljuset har lyst in i våra hjärtan, ”för att kunskapen om Guds härlighet som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt sken” (4/.). Vi är ”ljusets barn” (5/.) och våra ansikten strålar av Kristi skönhet utan att vi vet om det eller försöker åstadkomma det: vi är ljus, försöker inte vara det, vi ”är ett Kristusbrev” som alla människor känner till och läser utan att vi själva är medvetna om det (6/.).
Vi ska få kraft och bli Jesu vittnen sa han – inte försöka vara det! Det är den Helige Andes kraft som förverkligar Jesu auktoritativa sändning.
Precis som Han var Faderns synliga manifestation (7/.) genom sin oavbrutna enhet med Fadern, är vi Jesu synliga manifestation genom vår oavbrutna enhet med Kristus, och det är Anden som förverkligar denna vår förening med honom.
Alltså är vår egentliga uppgift och kallelse att förbli i denna oavbrutna gemenskap med Kristus – annars kan vi inte vara hans fruktbara vittnen!
(1/. Eph.6:10-18); (2/. 2 Kor.2:14-15); (3/. Ps.45:3); (4/. 2 Kor.4:6); (5/. Ef.5:8); (6/. 2 Kor.3:2-3); (7/. Joh.14:9-11)