”För om någon kommer och predikar en annan Jesus än den vi har predikat, eller om ni tar emot en annan ande eller ett annat evangelium än det ni tidigare tagit emot, då accepterar ni det gärna.”
2 Kor.11:4
Är du verkligen andlig – eller bara religiös?
Överallt där det inte råder ett fritt och spontant flöde och atmosfär av Helig Ande, smyger sig de religiösa andarna in med sin manipulativa verksamhet som består i imitation av det verkliga och skapandet av en religiös, vilseledande atmosfär och falska religiösa upplevelser. Faran består inte i första hand av förkunnelse av falska läror utan av falsk ande (1/.).
Dessa demoner har en enorm förmåga att bita sig fast i samvetet och forma den religiösa människans känslo- och tankeliv och därmed också hennes beteende, utan att hon är medveten om vad som sker. Hon super in dessa andar och integrerar dem i sig i tron att det är Helig Ande.
Det kräver ett starkt ljus av den Helige Ande för att avslöja dessa andar och bestämd andlig krigföring för att avlägsna dem i samvete, känslo- och tankeliv och nervsystem.
Den religiösa människan är formad av ett inlärt och inpräntat religiöst beteende, men saknar Andens inre livsflöde.
Hon är bakvänd: har ett inlärt beteende och försöker få tag på och uppleva det andliga livet istället för tvärtom: ha ett inre livsflöde som formar beteendet.
Det äkta kristna livet föddes i ett livsflöde på pingstdagen som formade allt de första troende var och gjorde. Men det dröjde tyvärr inte länge förrän lagiska beteendeläror tog över och kvävde det äkta, spontana livet och reducerade det till en kristendom bestående i yttre ceremonier och beteende-mönster, som skapade den religiösa människan istället för den andliga.
Den religiösa människan utvecklar ett yttre skal av religiös präktighet, men saknar den inre verkligheten. Hon är stöpt i en form, snäv och begränsad, och rädd för livet: rädd att ”synda” – göra fel, bryta mot det accepterade och inlärda beteendemönstret och blir därför en förkrympt och stel individ, inte ett spontant, fritt och kreativt Guds barn.
Utan den Helige Andes starka livsflöde blir det kristna livet en ångestfylld prestation driven av religiösa krav-andar, vilket åstadkommer enorma och permanenta spänningar i nervsystemet.
Den religiösa människans nerver får aldrig ro och hon blir en jagad varelse, som aldrig tillåts koppla av. Detta kan i sin tur åstadkomma en mängd olika psyko-somatiska symptom. De religiösa krav-andarna är plågoandar som torterar individen med ett ständigt dåligt samvete, fullt av fördömelse och rädsla för misslyckande.
Den Helige Ande däremot formar en människa med en trygg inre balans och ett gott samvete eftersom allt hon är och gör är motiverat av gudomlig kärlek, inte tvång!
(1/. 1 Jh.4:1-6)
