”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och var och en som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö.”
Johannes 11:25, 26
Vi går in i den andliga verkligheten, Guds rike, genom att göras levande och uppstå med Kristus från andlig död (1/.).
Den nya födelsen är en uppståndelse från de döda, möjlig endast ”genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda” (2/.). Vad Jesus förkunnar här är att han är den som besegrat och tillintetgjort döden, själva dödens furste och dödens rike (3/.)!
Den som är förenad med Jesus genom tron ”har evigt liv och kommer inte under domen utan har övergått från döden till livet.” (4/.)
”Döden” är det egna, av Gud oberoende livet, under mörkrets välde. Jag gör vad jag själv vill och tycker, och därmed har jag djävulen till far och är syndens slav, helt dominerad av den synliga, fysiska verkligheten. Det ”livet” (som är ”död”- andligt sett!) står under Guds dom och den fysiska döden blir för den människan inträdet i dödsriket! Döden råder över henne både i detta livet och i det tillkommande.
Jesus är Uppståndelsen och Livet. Uppståndelse och liv är intimt förenade i Honom. Livet är alltid närvarande i Honom. Han är Livet från dess tidigaste begynnelse till dess slutgiltiga fullbordan. Den som tror på Honom, stiger in i Hans värld, in i Guds Rike, in i Livet, och bär därmed uppståndelsen i sig. När han ”dör” (fysiskt) stiger han direkt in i den Andliga Verkligheten och kommer aldrig att vara i de dödas tillstånd. Döden råder inte över den människan, för hon lever i Dödens Besegrare.
När Jesus uppväcker Lasarus demonstrerar han denna Verklighet: Guds Härlighet, det Eviga Livets krafter, har brutit in i människornas värld, som genom syndafallet hamnat i den Ondes våld och behärskas av syndens och dödens lag. Men den som tror får ”se Guds härlighet” (11:40-44).
Han stiger in i den Andliga Verkligheten, Uppståndelsens och Livets Värld och får uppleva att dess krafter verkar i honom redan nu!
(1/. Ef.2:4-5); (2/. 1 Pet.1:3); (3/. 2 Tim.1:10, Heb.2:14-15, Upp.1:17-18); (4/. Joh.5:24);
