”Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre, eller hålla fast vid den ene och förakta den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.”
Matteus 6:24
Att vara människa är att stå i gränsen mellan det gudomliga och det demoniska: att bli invaderad och styrd av endera och därmed manifestera något av dessa möjliga alternativ i vårt fysiska liv.
Det finns inget annat alternativ, inget mittemellan och gränsen mellan de två är otroligt tunn.
Det finns bara två herrar, två andliga auktoriteter: vi måste tjäna antingen ”Gud eller Mammon.”
Alternativen är att antingen välja sitt oberoende liv, som består av självmanifestation, eller ett liv beroende av Gud, som leder till Kristusmanifestation.
I samma ögonblick som vi stiger ut i självständighet, flyttar demoniska krafter in för att forma den Satanslika människan och det ögonblick vi underordnar oss Gud och blir beroende av honom, strömmar den Helige Ande in för att forma den Kristuslika människan.
Vi måste vara mycket medvetna om den andliga verklighet som vi lever i – att vi ständigt påverkas, inspireras och rörs av någon av två andemakter: ”världens ande” eller ”Guds Ande” (1/.).
”Världens ande” som är av djävulen, kallas ibland en ”ond ande” (2/.) och andra gånger en ”oren ande” (3/.). Den kallas ”ond” eftersom den har djävulens onda, destruktiva natur och är källan till varje ond och grym handling hos människor, och ”oren” eftersom dess inflytande alltid är att orena människan och göra henne till ett redskap att förorena sin omvärld.
”Guds Ande” kallas ”god” eftersom Han är källan till all godhet i denna värld och förmedlar Guds goda egenskaper till oss och gör oss goda som Han. Han kallas också ”helig” eftersom han är den Heliges väsen, och gör oss rena och heliga som Han!
Vårt problem är att vi inte inser vilken ande som påverkar och driver oss, förrän Gud avslöjar det – men när vi inser det och omvänder oss blir vi befriade och den Helige Ande får ett större inflytande i vårt liv.
Detta är en process som fortsätter hela livet!
(1/. 1 Kor.2:12); (2/. Luk.11:14); (3/. Matt.12:43)
