” I honom har också ni, när ni hörde sanningens ord, evangeliet om er frälsning, i honom har också ni, när ni kom till tro, fått den utlovade helige Ande som ett sigill.”
Ef.1:13
”Må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må er ande, själ och kropp bevaras hela så att ni är utan fläck när vår Herre Jesus Kristus kommer.”
1 Tess.5:23
När vi föddes på nytt blev vi Ande-stämplade – men denna stämpel på vårt liv måste få gå på djupet och prägla hela vår varelse så att vi blir Ande-präglade: ”utan fläck” – utan något annat ande-inflytande över vårt liv än Guds Helige Ande, så att Kristus helt och fullt blir synliggjord i våra liv.
”Utan fläck” betyder egentligen att vara ”utan anmärkning” – dvs oklanderlig i Guds ögon, precis som hans älskade Son. Alltså: Gud som ser igenom allt – ”allt ligger naket och uppenbart för hans ögon” (1/.) – ska alltså inte kunna finna något att anmärka på hos oss. Detta, och inget mindre är vad Fadern söker och vad vår Frälsare har åtagit sig att förverkliga!
I Filipperbrevet 2:12-16 betonar Paulus att detta oerhörda verk inte är något som sker automatiskt, utan vår hundraprocentiga samverkan. Gud är den som inspirerar och sporrar oss: ger oss viljan genom att måla upp sitt underbara syfte med våra liv för våra ögon och dessutom ger han oss kraften att förverkliga detta mål med våra liv.
Men vi måste ”arbeta med fruktan och bävan” på att förverkliga detta mål med vår frälsning. Vad menar han med det?
Jo, Gud har satsat allt genom att ge oss allt vi behöver för att leva det andliga livet när vi föddes på nytt, och han har dessutom gett alla sina dyrbara löften i sitt Ord, genom vilka vi kan omsätta det vi fått till att utveckla en natur lik Guds egen och en karaktär lik Kristus säger Petrus i 2 Petrus 2:2-8.
Nu bär vi ansvaret att med Guds hjälp och kraft förverkliga denna oerhörda uppgift, men det innebär att vi också måste satsa allt vi har och kan för att det ska ske.
”Fruktan och bävan” infinner sig när vi förstår vilket otroligt högt mål Gud har satt för våra liv och sedan inser både vilka enorma tillgångar vi har för att nå det målet och vilket oerhört ansvar det är att förvalta dessa tillgångar på rätt sätt: vi bävar för storheten och fruktar för att fuska bort det vi har blivit anförtrodda.
Gud har inte tänkt att vi ”nätt och jämnt” ska ”slinka in” i himmelen, utan han har bestämt att ”föra fram oss fläckfria och jublande inför sin härlighet” och han har makt att också göra det (2/.) – men vi måste helt och fullt samarbeta med honom för det!
(1/. Heb.4:13); (2/. Jud.1:24)
