”Om jag talar både människors och änglars språk men inte har kärlek, är jag bara ekande brons eller en skrällande cymbal.”
(1 Kor.13:1-2).
Hur kan du och jag förmedla ett ”rätt” budskap till andra om Jesus?
Ett ”rätt” budskap kan bara komma ur ett rätt hjärta och bara ett hjärta fyllt med gudomlig kärlek är ett rätt hjärta!
Oavsett hur ”bra” och teologiskt ”korrekt” ditt budskap är – om motivationen är fel så är budskapet också fel.
Vi kan bara vara Jesu budbärare om vi älskar människor så som han älskade dem. Vi kan inte predika eller vittna för människor vi inte älskar från vårt hjärta.
Endast gudomlig kärlek öppnar människors hjärta att lyssna på det vi har att säga. Att predika eller vittna utan den kärleken kommer att stöta bort människor eftersom det då lätt blir en metallisk ton i rösten, vi blir ”bara en ekande brons eller en skrällande cymbal”.
Vi måste vara helt befriade från varje form av religiöst tvång och egna ambitioner för att kunna vara ett sant vittne för världen. Om vi har något annat mål eller syfte än Kristus ser vi inte människan. Vårt budskap blir forcerat och påträngande, istället för att förmedla Jesus kärlek till personen.
En sann budbärare är budskapet som den förmedlar: ”hur ljuvliga är inte fotstegen av dem som förkunnar det goda budskapet.”
Det betyder att vi måste låta oss så helt invaderas och formas av hans kärleksfulla Ande att vi blir hans kärleks-budskap och samma floder av livgivande vatten flödar ut ur oss som de strömmade ut ur Jesus Kristus och mötte människors djupaste törst.
Den Helige Ande gör oss till kanaler för Gud, hans medarbetare, som förmedlar hans frälsande kärlek, inkarnationen av det vi talar.
Om ditt och mitt hjärta har blivit genomlyst, dömt och renat av Guds Ande och gjort rätt, kommer vårt predikande och vittnande också att vara rätt – men ett fel hjärta producerar fel budskap!
