”Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den. Han gjorde det för att helga den, sedan han renat den med vattnets bad i kraft av ordet, och föra fram församlingen inför sig i härlighet, utan fläck eller skrynkla eller annat sådant. Helig och fläckfri skulle den vara.”
(Ef.5:25-27)
”Denna hemlighet är stor – jag talar om Kristus och församlingen.”
(Ef.5:32)
Inget annat bibelställe visar klarare än detta att Kristus gav sitt liv för att ”köpa” en ”brud” åt sig: Församlingen!
Och vilken dyrköpt brud!
I sin gudomliga offerkärlek gav han varenda droppe av att sitt heliga blod för att friköpa henne från hennes slaveri, rena och helga henne genom sitt Ord och sin Ande för att bli den härliga och fläckfria brud som var värdig Konungarnas Konung och Herrarnas Herre.
Paulus säger att detta är en ”stor hemlighet” – ett ofattbart mysterium.
Ordet ”hemlighet/mysterium” handlar om Guds eviga plan för tidsåldrarna från begynnelsen till änden, från evighet till evighet – och där intar Församlingen en helt central roll.
Faderns eviga önskan att skaffa en värdig brud åt sin älskade Son – detta är Skriftens dolda, hemliga tema från början till slut.
Och i slutet, i Bibelns sista bok, ser vi bruden träda fram i all sin skönhet och värdighet redo för sin brudgum: ”Lammets bröllop har kommit och hans brud har gjort sig redo. Skinande rent linne har hon fått att klä sig i. Linnet är de heligas rättfärdighet.” (Uppb.19:7-8)
Sedan får vi se ”bruden, Lammets hustru” som en stad full av ”Guds härlighet med en strålglans som den dyrbaraste ädelsten, som kristallklar jaspis”: Guds eviga boning på den nya jorden (kap.21-22).
Har vi förstått något av Församlingens oerhörda storhet och betydelse både i denna tiden och den tillkommande?
Och ännu viktigare – älskar vi Församlingen med samma offerkärlek som Kristus?
