”Den som tror på mig, ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram.”
Johannes 7:38
Det andliga livet måste få flöda fram ur vår ande fritt och utan några hämningar.
Minsta anspänning och ansträngning från vår sida, minsta försök att åstadkomma något andligt, hämmar effektivt detta flöde.
När du läser bibeln, försök inte förstå den. Det går inte. Vårt naturliga förnuft kan omöjligen tränga in i övernaturliga, andliga verkligheter. De befinner sig i en helt annan dimension än den naturliga, skapade världen. Ta emot de andliga sanningarna som ett litet spädbarn dricker in mjölken vid sin moders bröst.
Så här säger Jesus om detta i Matteus 11:25: ”Jag prisar dig Far, himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka och uppenbarat det för de små.”
Med andra ord, minsta lilla tilltro till min egen intellektuella förmåga och minsta känsla av stolthet över min andliga insikt bromsar omedelbart möjligheten att ta emot sann andlig kunskap genom Andens uppenbarelse av gudomliga sanningar.
Vi måste förbli hjälplösa och anspråkslösa små barn.
Detsamma gäller bönen. Det ögonblick jag tror att jag kan be, eller vet bättre än andra hur man egentligen bör be, blir mina böner enbart ord som studsar tillbaka från taket.
Paulus säger klart och tydligt i Romarbrevet 8:26 att vi inte vet hur man ska be på rätt sätt, utan är fullständigt beroende av den Helige Ande för vårt böneliv. När han får inspirera våra ord, skjuter de som en raket långt bortom alla stjärnevärldar rakt in i vår himmelska Fars hjärta.
Det finns en märklig kraft i små barns böner ser vi i den åttonde psalmen: ”Av barns och spädbarns mun har du berett en makt för dina fienders skull, för att förgöra fiende och hämnare.”
Detsamma gäller alla aspekter av det kristna livet. Så fort vi börjar jämföra oss med andra och tycka att vi är mer överlåtna och andliga än andra, hamnar vi i lag med fariséen: ”Jag tackar dig Gud att JAG ….”
Försök inte att leva det andliga livet – det är omöjligt!
Inte förrän vi verkligen inser det och ger upp alla våra ansträngningar och försök, kan den Helige Ande ta över och knyta oss fast vid Jesus med oupplösliga kärleksband så att hans gudomliga Andeliv kan flöda fram genom oss.
Först när vi är ingenting, kan Jesus bli allting. När vi är hjälplösa kan Hjälparen ta över. När allt är omöjligt för oss, blir allt gudomligt möjligt. Endast fullständiga nollor mänskligt sett är stora i Guds rike.
