FULLKOMNAD

”För när Gud, för vilken och genom vilken allt är till, skulle föra många söner till härlighet, måste han genom lidande fullkomna honom som för dem till frälsning.” (Hebr.2:10);
”När han sedan var fullkomnad blev han källan till evig frälsning för alla som lyder honom.” (Hebr.5:9)
Varför behövde Kristus BLI ”fullkomnad”? Var han inte redan fullkomlig?
Ja, som evig Gud i himlen var han absolut fullkomlig.
Men som människa måste Hans mänskliga natur fullkomnas genom att gå igenom alla de slags frestelser som en människa möter och ändå förbli ”utan synd” (1/.). Han måste också fullkomnas som Frälsare, för att kunna bli redskapet att ”föra många söner till härlighet.” Detta kunde bara förverkligas genom att vinna seger över synden på korset och besegra döden genom sin uppståndelse.
Under hela sitt liv var han fullständigt underordnad och lydig mot sin himmelske Fader (2/.), men han var tvungen att ta ytterligare ett steg – ett steg som ingen annan före honom någonsin behövt eller har kunnat ta, och ingen efter Honom någonsin kommer att behöva ta – Han var tvungen att vara ”lydig ända till döden – döden på korset” (3/.).
För att försona synden måste den syndfrie ”bli gjord till synd för oss” (4/.), så att Fadern kunde ”döma synden” i hans kropp på korset och kunna ”utplåna våra överträdelser som ett moln, våra synder som en sky” (5/.). Han var också tvungen att utkämpa den fruktansvärda ande-striden till döds med syndens upphovsman ”för att genom sin död göra den maktlös som hade makt över döden, alltså djävulen, och befria alla dem som av rädsla för döden levt i slaveri hela sitt liv.” (6/.).
Sedan steg han ner i dödsriket, bröt upp det och uppstod igen som ”den förstfödde från de döda” (7/.), steg upp till himlen och satte sig på Faderns högra sida, ”krönt med härlighet och ära” med ”allt lagt under hans fötter” (8/.).
Nu, som den fullkomnade ”källan till frälsning” hade han auktoritet att göra oss ”levande som var döda genom våra överträdelser, uppväcka oss med honom och sätta oss tillsammans med honom i den himmelska världen” som delaktiga i hans härlighet!
(1/. Heb.4:15); (2/. Joh.5:19; 8:29); (3/. Fil.2:8, jfr. Heb.5:8); (4/. 2 Kor.5:21); (5/. Rom.8:3; Jes.44:22); (6/. Hebr.2:14-15); (7/. Kol.1:18); (8/. Heb.2:9; Ef.1:19-22)