Då sade Gud: ”Låt oss göra människor till vår avbild, efter vår likhet; Gud skapade människan till sin egen avbild, till Guds avbild skapade han henne; man och kvinna skapade han dem” (1 Mos.1.26-27);
”Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel för den helige Ande som är i er, som ni har från Gud, och att ni inte är er egen? Ty du har blivit köpt till ett pris. Förhärliga därför Gud i din kropp” (1 Kor.6:19-20).
Människan är fundamentalt andlig och ”uppenbart” fysisk, inte tvärtom! Allt som människan är, inklusive hennes kropp, skapades för Gud, inte för människan själv.
Konsekvensen av detta är att människans grundläggande identitet, som vi medvetet inser i vår själ, inte är fysisk-sexuell: manlighet och kvinnlighet är i grunden andliga realiteter, bara sekundärt psyko-fysiska sexuella.
Om du vänder på kakan, vilket hände vid syndafallet, blir människan omedelbart ett offer och slav för sina fysiska instinkter, i första hand de sexuella (1 Mos.3:7).
I vårt sökande efter identitet är vår ande vår personlighets inre avgörande centrum: anden är evig-
fundamental. I andra hand kommer vår kropp den yttre stabila enheten och slutligen är vår själ det mest flytande och fluktuerande, påverkad av både ande och kropp såväl som andra yttre krafter.
Därför är det förödande farligt att låta vår fluktuerande själ eller vår kulturs och miljös inflytande bestämma vårt genus. De ständigt föränderliga teorierna inom religion, filosofi och psykologi och än mindre den så populära, moderna genusforskningen, kan inte hjälpa oss i vårt sökande efter en stabil identitet.
Först när vår mänskliga ande invaderats och gjorts levande av Guds Ande vid den nya födelsen, börjar vi förstå vår grundläggande andliga konstitution. Sedan måste vi låta vårt mänskliga sinne bli genomlyst och mättat med denna inre, andliga verklighet genom ständig meditation av Guds Ords eviga sanningar.
Detta är det enda sättet att skaffa sig en stabil identitet som inte störs av allt som söker påverka oss.
