”Vi önskar att ni var och en ska visa samma iver att bevara den fulla vissheten i hoppet ända till slutet (målet), så att ni inte blir tröga utan följer dem som genom tro och tålamod får det utlovade arvet.”
Hebr.6:11-12
”Tänk på honom som fick utstå sådan fiendskap från syndare, så att ni inte tröttnar och tappar modet (i era själar)”. Hebr.12:3
Det finns inga snabba klipp på det andliga området!
Vi lever i snabbköpets och snabbmatens otåliga tid – allt måste ske snabbt, annars tröttnar vi och ger upp. Denna inställning är andligt sett livsfarlig!
Det tar nämligen oerhört lång tid innan de andliga sanningarna blir verkligheter för oss och därför går den genomgripande förvandling som måste ske med oss så långsamt: det är en lång, lång väg som leder dit. Och det finns inga genvägar!
Varför är det så?
De andliga verkligheterna ligger på ett helt annat och högre plan, i en annan dimension, än de naturliga och är därför utom räckhåll får våra naturliga sinnen, genom vilka vi vanligtvis får all information och förstår det vi behöver förstå.
Och visst, det tar tid innan våra naturliga sinnen blir fullt utvecklade, men nu är det helt andra sinnen som måste utvecklas för att kunna ta emot en helt annan slags information och förstå det som ligger bortom vårt naturliga förnuft.
Det tar därför ännu längre tid för våra andliga sinnen att utvecklas och bli skarpa nog att skilja mellan lögn och sanning, väsentligt och oväsentligt, och innan det ens kan börja ske måste våra naturliga sinnens dominans brytas.
Precis som våra naturliga känslor är skiftande och opålitliga är också vårt naturliga förstånd föränderligt och opålitligt, dessutom oerhört begränsat och detsamma gäller våra fysiska sinnen. Därför är det dåraktigt att bygga sitt liv på våra naturliga förmågor och det krävs att vårt högmod får sig en ordentligt smäll innan vi inser det och är beredda att ge upp vår tilltro till dem och vårt beroende av dem.
Det är i våra själar som vi lätt tröttnar och ger upp i den andliga kamp vi måste gå igenom för att det andliga livet vi fått del av ska prägla hela vår varelse.
Men det finns en andlig, outtröttlig iver som kan föra oss framåt mot trons härliga mål: att helt förvandlas till Kristi avbild.
Och den Helige Ande manar oss ständigt att låta den och endast den ivern driva oss!
