KORSFÄST, DÖD, BEGRAVD, UPPSTÅNDEN!

“Jag förde vidare till er det allra viktigaste, vad jag själv har tagit emot: att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna.”
(1 Kor.15:3-4)
Vem var det mänskligheten försökte tillintetgöra genom att hänga upp på korset för att dö?
Skapelsens Herre och Uppehållare, den genom vilken allt blivit till och genom vilken allt består, den som håller samman varje atom i skapelsen, bär allt med kraften i sitt ord (1/.).
Om han tas bort, försvinner allt.
Om han inte finns, existerar ingenting.
Han är Livet – utan honom finns inget liv.
Att tänka sig en existens avskuren från Livets Källa är den största av all dårskap. Det finns inget sådant som ett oberoende liv, varje andetag vi tar som människor är Skaparens kärleksgåva till oss även om vi inte inser det.
När mänskligheten vände Gud ryggen och gick sin egen väg, trädde den in på vägen till sin egen undergång och allt den gör och producerar bär dödens och undergångens stämpel: “folken sliter för det som bränns upp och tröttar ut sig till ingen nytta” (2/.).
Utan att vara medveten om det gräver mänskligheten sin egen grav och kommer till slut att förinta både sig själv och den underbara jord Herren skapat.
Det var denna dödens och undergångens mänsklighet som Jesus tog med sig upp på korset för att dö och sedan begravas med honom.
Han dog som “den siste Adam” – slutet på den syndförgiftade mänskligheten och bar den med sig ner i sin grav – för att i sin uppståndelse bli huvudet för en helt ny mänsklighet och begynnelsen till nya himlar och en ny jord.
De som ropade “korsfäst, korsfäst!” och övertalade Pilatus att verkställa sitt krav, hade ingen aning om att de med sitt besinningslösa hat mot honom förverkligade Guds eviga plan för mänsklighetens och skapelsens frälsning och att Gud på det sättet lät allt det gå i uppfyllelse som han förutsagt genom alla sina profeter i Gamla Testamentet (3/.).
Gud vände människans ondska till hennes bästa – till möjligheter som aldrig tidigare existerat – den korsfäste uppstod!
(1/. Kol.1:16-17; Heb.1:3); (2/. Hab.2:13); (3/. Apg.2:23; 3:18)