“Och låt oss ha blicken fäst på Jesus, trons upphovsman och fullkomnare.”
Hebréerbrevet 12:2
Kristus själv är frälsningens Upphov och Fullbordan.
När vi fokuserar på Honom, blir varje ögonblick ett ögonblick av frälsning: av seger, att ”ständigt föras fram i Kristi segertåg” (1/.), och ett ögonblick av förnyelse: en ny och fräsch start med helt nya tillgångar och möjligheter.
Det innebär att alltid dö bort från sig själv och uppstå till nytt liv i Kristus (2./); att ständigt lägga av det gamla och klä på sig det nya – en oavbruten, gudomlig förvandlingsprocess genom försoningens krafter.
När jag lever så är jag alltid, varje ögonblick och varje sekund, ’teleios’, ”fullkomlig i Kristus” (3/.)
Det är inte ett statiskt tillstånd utan en dynamisk process av förnyelse och förvandling: ”att förvandlas till Kristi avbild från härlighet till härlighet genom Anden” (4/.), fram till den slutliga förvandlingen och förhärligandet av våra kroppar vid Kristi återkomst: ”Han ska förvandla vår bräckliga kropp och göra den lik hans härlighetskropp, för han har makt att lägga allt under sig” (5./).
Hemligheten är att ”ha blicken fäst på Jesus”, vilket egentligen betyder ’att se bort från allt annat och fästa sin blick på ett enda’ – och som vi läser i Jesaja 45:22 ”Vänd er till MIG (se in i mitt ansikte) och bli frälsta.”
Djävulen arbetar ständigt på att göra oss självmedvetna genom att påminna oss om våra misstag, svagheter och synder – eller tvärtom blåsa upp våra framgångar och prestationer, få oss att glömma att allt är från Gud – och därigenom få oss sysselsatta med oss själva.
Vi måste bestämma oss för att ständigt se bort från oss själva, oavsett vad, och fästa blicken på Kristus som vårt allt och enda. Då kan och kommer Han att invadera oss med sin allsmäktiga och alltid segerrika Ande och lyfta oss ut ur oss själva.
Självmedvetenhet och självupptagenhet är vårt nederlag, Kristusmedvetande och Kristus-upptagenhet är vår seger.
(1/. 2 Kor.2:14); (2./ 2 Kor.4:10-11); (3/. Kol.1:28); (4/. 2 Kor.3:18); (5./ Fil.3:20-21)
