”Så står det också skrivet: Den första människan, Adam, blev en levande varelse (ordagrant ”själ”).
Men det första var inte det andliga, utan det jordiska (ordagrant ”själiska”). Därefter kom det andliga.”
1 Korintierbrevet 15:45-46
Före syndafallet var Adam och Eva omedvetna ifråga om sig själva, men de var ”själiska-naturliga” människor, inte Ande-födda, inte ”andliga” men ”själiska” och därmed ofullständiga människor. Synden gjorde dem självmedvetna och självcentrerade och därmed andligt döda, falska människor.
Genom pånyttfödelsen gör Anden oss Kristus-medvetna, till sant levande och äkta, ”andliga” människor.
Syndens innersta väsen är självmedvetande och självförverkligande, en självcentrerad av Gud oberoende människa: ”ni ska bli som Gud!” Detta är gudlöshet och död.
Herren Gud är den ende som kan säga: ”JAG ÄR DEN JAG ÄR!” Han är Den Ende som är den Han är i sig själv, utifrån sitt eget centrum: självexisterande, självmedveten och den enda formen av sant själv-förverkligande finns i Treenigheten: Fadern förverkligar Sonen och Sonen Fadern, genom Anden.
Den sanna Människan, Jesus Kristus, existerade endast i sitt oavbrutna Faders-medvetande, som Uppenbarare och Förverkligare av Fadern och hans vilja (1/.). Varje försök av ’antropoktonos’, människo-mördaren (2/.) att locka Honom ut i oberoendets stora lögn, självmanifestation och själv-förverkligande, misslyckades. Genom sin Ande-ledda kärleks-lydnad bevarade Han sitt ”JAG” intakt i Fadern. Därför kunde ”Människosonen, kvinnans säd” krossa ormhuvudet på korset (3/.), utplåna självförverkligandets falska ande (4/.) och bli vår Frälsning in i Gudsberoendets och Gudsmedvetandets äkta liv.
Mitt ”jag” som människa, kan endast existera ”i Kristus” – ”Människosonen”, i fullständigt beroende av Honom (5/.). När jag är i Honom och Han i mig som mitt livs centrum, gör Anden, Kristus-förverkligaren, mig Kristusmedveten och jag lever mitt liv utifrån Honom för att förverkliga och uttrycka Honom som mitt egentliga ”jag” (6/.).
När Sonen, den Sanna Människan, sade ”JAG” sa Han ”Fadern” – när jag säger ”jag” som sann människa, säger jag ”Kristus”!
(1/. Jh.1:18; 5:19-20; 14:9-10); (2/. Jh.8:44); (3/. 1 Mos.3:15); (4/. Jes.44:22; Heb.9:26), (5/. Jh.15:4-11); (6/. Gal.2:20)
