”Jag tänker på den uppriktiga tro som finns hos dig, den tro som först fanns hos din mormor Lois och din mor Eunike och som nu, det är jag övertygad om, också finns hos dig.” (2 Tim.1:5);
”Men vi har samma trons Ande som i skriftordet: Jag tror, därför talar jag. Även vi tror, och därför talar vi. Vi vet ju att han som uppväckte Herren Jesus också ska uppväcka oss med Jesus och låta oss träda fram tillsammans med er.” (2 Kor.4:13-14).
Genuin tro är ett mirakulöst verk av Guds Ande i våra hjärtan, som föder i oss ”samma trons Ande” – samma oövervinnerliga tro som fanns hos Kristus Jesus, genom vilken han mötte och besegrade döden själv.
Äkta tro är inte en mental aktivitet utan en andlig verklighet!
Mental ”tro” bygger på våra naturliga sinnen och är en slutsats baserad på yttre fakta, likt Thomas tro eller är bara en gissning eller förmodan, ett antagande baserat på vagt kända faktorer.
Andlig tro är en ”övertygelse” (ordagrant: ”substans”) (1/.) baserad på absoluta och oföränderliga andliga, faktiska verkligheter, en mäktig ”klippa” att tryggt bygga hela din existens på, som inte kommer att skaka, när allt annat faller i bitar (2/.).
Denna tro är helt övernaturlig, inte byggd på något i det naturliga: såsom logik och resonemang, naturliga bevis eller indicier, erfarenheter och temperament etc. Den skakas eller rörs inte av någon av dessa saker – den är en orubblig klippa, likt Gud Själv, eftersom det är hans natur, hans Ande: ”Guds tro” (3/.).
Antingen finns den där eller så finns den inte där. Vi föreställer oss den inte, hittar inte på den själva, och vi ärver den inte heller från våra förfäder, den måste födas i varje enskild person av Guds Ande. Timoteus ärvde det inte från sin mor och mormor, det var hans personliga tro, precis som fallet var med hans mor och mormor.
När vi har denna tro, ”talar vi och vet” bortom naturligt förnuft och negativa, synliga fakta, att det vi talar i Ande-född tro kommer att ske, oavsett vad: ”ty för Gud är ingenting omöjligt” (4/.) – och ”om ni har tro, ska ingenting vara omöjligt för er” (5/.); ”för Gud är allting möjligt” (6/.) – och ”allt förmår den som tror” (7/.).
Tro är fullständigt beroende av Gud och lyfter oss upp till att förenas med den Allsmäktige och bli delaktiga av hans gudomliga liv: till full kompatibilitet och överensstämmelse med honom, så att han kan åstadkomma vad han vill genom oss och vi kan göra allt han begär av oss.
(1/. Heb.11:1); (2/. Matt. 24:35); (3/. Mark.11:22 möjlig övers. ”ha Guds tro”); (4/. Luk.1:37); (5/. Matt.17:20); (6/. Mark.10:27); (7/. Mark.9:23)
